onsdag 25 november 2015

Det ska va roligt

Yippii, red Puuhis idag!
Så jättelänge sen sist och så jätteskoj att sitta upp på honom igen. :D
Red bara 5-10 minuter jättelätt och bara försökte hålla bra takt och hjälpa honom med snedheterna i kroppen. Han svarade duktigt och kändes då också bra. Jag hoppas stort att han, Lolli och alla hästar får hållas fri från onödiga bölder eller andra saker. Jag vill fortsätta träna och utvecklas tillsammans med våra hästar och det antar jag att andra också vill med sina egna. Det är ju roligt att få göra det. Träna, lära sig, fundera och göra framsteg tillsammans.
 Hmm, det kanske inte känns så varendaste eviga dag när vi hoppar av hästryggen, men det största antalet av gångerna så hoppas jag att det ändå någonstans känns bra, roligt, avslappnande, intressant m.m. Det kan vara vad som helst för känsla. Alla känner olika och reagerar olika på saker och ting. Men någonstans, en känsla av att detta ger någonting positivt, nånting som känns att det är värt att göra det man gör. Det är en viktig sak.
För om det inte är roligt och känns bra nån gång, hur ska man då orka med sin "hobby"? Och varför hålla på med en hobby man känner att inte ger nånting.
Allra bäst skulle det ju vara att alla skulle få ha och tycka att det är roligt på sitt jobb, men där får man ju också välja litegrann, vad man t.ex vill rikta in sig på efter högstadiet/gymnasiet. Och jag tror nog att man behöver känna att det känns roligt eller att man trivs också med det man jobbar med, för det spelar en sån stor roll hur man sen orkar med allt det andra man ska göra eller hur man behandlar sina medmänniskor, vänner och familj. Och då har jag tänkt flera gånger; jamen, visst kan vi välja det!? Om man har ett jobb man tycker om, om man har en hobby man tycker om o.s.v..
Men visst kan vi välja!
Man kan välja att hoppa av skolan efter högstadiet, resa iväg och jobba en tid på en helt främmande plats med nånting som intresserar en mycket och kanske fortsätta studierna senare, ifall det känns så.
Man kan välja att studera kemi på högskolenivå o.s.v., ifall det känns så.
Man kan välja att börja jobba direkt efter högstadiet eller kanske starta eget företag efter gymnasiet, ifall det känns så. 
Man kan välja egentligen precis det man vill och känner att man vill göra, bara man får den möjligheten att sen göra det man vill också.
Och det är jag jättetacksam för att mina föräldrar har låtit mig.
 Jag hoppade av skolan efter högstadiet och som nybliven 15-åring flyttade jag till södra Finland och jobba på stall. Mina föräldrar skulle ha kunnat tvinga mig till att stanna hemma studera vidare på nånting som jag inte då visste vad som kändes lämpligt för mig. Men det gjorde dom inte, tack och lov.. ;) Och jag tror att det var jättenyttigt för mig att åka bort och ta hand om mig själv på egen hand och dessutom jobba samtidigt.
Idag känns det lite roligt till och med att studera, jag studerar i två skolor, jobbar på kaffebar och har hästarna som hobby och som lite jobb vid sidan om. Och det känns roligt/bra - alltihop. Inte alla dagar men de flesta.. ;)

Oj vad det blev mycket extra svammel, från början ville jag ju bara skriva om att jag ridit Puuhis igen..

tisdag 24 november 2015

Happy!

Puuhis hovböld är borta och han går normalt!
Han blev skodd igår och kan sättas igång igen! Drar verkligen en lättnadens suck.

Båda två är lika glada och nöjda! :)
Fick rakat hela honom under helgen och ska ikväll efter en lätt ridning, tvätta och frisera upp honom.  Mys-pys!

En annan glad nyhet, fick svar från Åbo Akademi igår på min första inlämnade examensuppgift och jag blev godkänd med bra poäng! Känns ju alldeles underbart! Trodde verkligen inte riktigt att jag, som egentligen hatar allt med skola och studier att göra, skulle studera och till och med klara av att göra uppgifterna och sen dessutom bli godkänd. Helt otroligt.
Har en examensuppgift kvar som ska lämnas in denna vecka till ÅA och några mindre uppgifter till Perho. Vi ska också göra några mindre slutprov i Kaustby och få djurtransporträttigheter ännu, sen så är det jullov från skolan och mer tid för hästar och träning som gäller!

fredag 20 november 2015

Bara lite nöjd

Stress och press-tankarna släppte direkt när jag satte mig upp på Lolli i onsdags.
Jag orkade koncentrera mig och kunde fokusera ordentligt på att känna hur hon kändes och vad jag kunde göra för att hjälpa.
Hon kändes bra i skritten nästan direkt! Lite slutor på diagonalen, skrittpiruetter och öppnor på rakt spår, sedan tog vi en jättekort snutt trav. Hon kom så himla bra direkt från övergången och orkade hålla takt, rakhet och balans efteråt. Då gjorde vi halt och så hoppade jag av henne direkt.
Jag kan bli så löjligt glad över hur duktig hon är. Även om vi nu inte ens gjorde nånting mer inveklat än travade.. ;)
Men är också så glad över att det är "lilla" jag sitter på hennes rygg och att det är "lilla" jag som fått gjort någonting positivt med henne. Av sig självt har hon kanske inte blivit så mycket bättre.
Kanske det tolkas som skryt, det att jag är lite nöjd över det jag gjort, men så är det åtminstone inte menat att det ska låta. Så pass mycket tror jag inte på mig själv.

Jag är bara lite nöjd..
Är det ok att vara det? Eller är det "egoistiskt"?

Igårkväll så var vi bara ute på en liten mysrunda barbacka i grimma o grimmskaft.
Hon var riktigt lugn och bara gillade läget med att traska på lite längs med vägarna hemma. Vi tog en kort galopp uppför backen och hon var lika lugn och helcool fortsättningsvis. Myspålle! <3
Hon fick komma in efteråt och börja käka på sitt kvällshö.
 Men plötsligt så lämnade hon bara och stirra på sin mage med hennes helvilda baby innuti, sparkade en gång bestämt i golvet och pep. Och så fortsatte hon att äta som vanligt igen. Det var precis som om hon tyckte att bebisen skulle hållas stilla så att hon får äta i lugn och ro.. ;)
Förstår dom månne att de har en bebis i sin runda mage? Eller tycker de kanske bara att det är nånting konstigt och irriterande där som rör på sig? :)
Har förstått i alla fall att fölet växer ganska mycket nu under den här tiden av dräktigheten och symptomen på stoet kan vara sånahär beteenden för att det känns konstigt.

Fölet vid 6:e månaden.  Päls, man och svans börjar växa!

Lolli i 6:e månaden dräktig.
En liiten bebisbula börjar synas.. :)

Puuhis fick igår "akuttid" till hovslagaren så att vi skulle få öppnat nästa hovböld som antagligen redan var där då de första blev öppnade.. Den gick enkelt att öppna och trycket släppte i hans hov direkt. Putsade, desinficerade och satte bandage på. Redan lite senare på kvällen så gick han nästan helt normalt igen..!! Håller tummar o tår att det fortsätter i samma positiva riktning.
I så fall om, så kan han skos imoron och börjas sätta i lätt arbete..!



tisdag 17 november 2015

"Hönsmamma?"

Tre år sedan jag såg söpis Puuhis för första gången, då var han 4-år gammal.

Oroligare än oroligast. 

Jag vet att hovbölder inte är någon farlig grej och att de också reder upp sig efter att de blivit öppnade och sedan hålls rena. De behöver bara få lite tid. 
Men hur länge är dendär tiden hovbölden behöver för att bara kunna sticka och brinna?!
Det är redan en vecka sedan de blev öppnade och "resultatet" efteråt har varit både och. Nån dag bättre. Nån dag sämre. När han har varit bättre så hinner man bara tänka att man ska testa ha honom i lite jättlätt jobb och så blir det värre igen.

Trots det att jag vet att de inte är farliga så är jag ju såklart orolig, hysterisk som jag är.
Och han är redan halft begraven i mitt huvud.

måndag 16 november 2015

Den hysteriskas favorit

Equiline's supersupertjocka benpaddar! <3
Jättefluffiga, jättetjocka, jättestora, jättemjuka och jättebra. 
Till Lolli så går de dessvärre icke att använda, de är alldeles för mega stora och tjocka till henne och hon kan knappt gå med dem på sig, hennes ben blir till ett par stockar, haha. Men till stora Puuhis passar de bättre!
Har nu ett tag kämpat på med att ha benen också inlindade i hagen men benpaddarna och lindorna de blir så blöta och nerdränkta i smuts så att de måste tvättas efter varje dag..
Så det är då mycket bättre att ha sånadär "stallskydd", som de kallar dem, på i hagen istället och sen ha dehär stora fluffiga paddarna på som stallbandaget till natten eller om de ska ut o resa. Stallskydden är sånadär med kardborreband som är enkla att knäppa fast och oftast så går dendär inre padden att ta lös och tvättas vid behov. Stallskydden finns ju i mängd och massor av, det finns Back on Track, magnetskydd, värmeskydd eller helt vanliga utan någon desto mer speciell effekt.
Till Lolli har jag nu Horze's simpla stallskydd som jag har gillat att använda som hagskydd istället. Det som också är ett stort plus med dem är att de inte suger i sig lika mycket smuts och så är det jättelätt att bara skölja av dem på kvällen och hänga upp och torka till följande dag



Lite irriterande

"Det finns inte ännu några vetenskapliga bevis på hur hästarna ska ridas och tränas för att må bra och hålla länge, sunt bundförnuft och vänj hästen långsamt med den form du vill rida den i.."

Wait, what?

Tycker alltid att det är lite intressant att höra på olika podcasts eller läsa olika artiklar även om jag kanske inte alltid håller med dem. Det hjälper en att lite förstå hur folk tänker och kanske varifrån det kommer. Ibland så blir man ju lite förbryllad av vad som skrivs eller sägs hur det kan ens låta logiskt i människors öron.

Igår lyssnade jag på ridpodden där de diskuterade formen på hästen vid ridning och träning. De hade två gäster med sig, en forskare som forskat inom biomekanik & Pether Markne.

Enligt forskaren så är det inte skadligt att rida rollkür om du vänjer hästen med den formen. Då om du har vänjt den bra så kan den jobba på det sättet utan skador..

Gillade starkt att Pether och Lisen argumenterade lite emot forskarens åsikter just t.ex om rollküren och long-and-low.

Men sen så säger forskaren det som jag reagerade starkast på; det finns inte ännu några vetenskapliga bevis på hur hästen ska ridas eller tränas för att må bra och hålla länge.

Vet forskare/tränare/ryttare ens av att det finns de som öppnat hästarna och tagit reda på detdär för länge sedan, hur de fungerar, vad som bär vad och hur vi ska jobba hästarna för att ha en häst som håller sålänge som möjligt. 
Känns det verkligen bra att tro på allt dedär gamla, när man aldrig kommer fram med någonting och när hästar går sönder en efter en. Eller vill man helt enkelt inte ta till sig nånting nytt och främmande?

Kändes väldigt ledsamt och irriterande att höra på om hur hästarna ska använda sina mag/bukmuskler för att lyfta upp hästen och deras bakben måste vara långt in under för att jobba korrekt osv osv.
Jag kan förstå när ryttare säger så, för sådan är känslan när hästarna går bra, att bakbenen verkar vara djupt under hästen och att magmusklerna jobbar upp hästarna. Jobbar man en häst på detdär sättet med dendär bilden av hur den ska jobbas så får du endast en spänd/låst häst som inte använder sig ett dugg i något steg. 
Det jag inte kan förstå är att en forskare kan säga sådär. Dessutom en som ska vara djupt insatt i hästens biomekanik. Det känns ju inte riktigt bra.

Rygg och magmusklernas tjocklek.. På t.ex Science of Motion har de öppnat hästar och undersökt hur de biomekaniskt korrekt använder sig själva och hur vi skulle behöva rida/träna dem. Så jo, det finns vetenskapliga bevis.

www.scienceofmotion.com

www.scienceofmotion.com

Jean luc Cornille - Science of Motion.

Men i det negativa så fanns det ju också nånting positivt. 
Forskaren höll med om det att hästens ryggs rörelse är rakt upp och rakt ner. Yes, hann jag tänka.
Men sen så gick det vidare till samma gamla traditionella ridnings synpunkter..

söndag 15 november 2015

Bättre senare än aldrig någonsin

Finally har den bredaxlade tjejen fått skaffat sig en egen systemkamera..!
Har egentligen ingen aning om vad som är bra eller ikke men det fick bli en sådan här, Canon Eos 1200D. Den verkar i alla fall hittills vara bra och ska bli så roligt att få börja fota hästarna med egen kamera som är lite bättre än de man tidigare kämpat på med.. :P

Skönaste söndag!

Vi fixade hästarna & stallet färdigt från morgonen så att vi efteråt bara kunde ta det lugnt. 
Äta gott, halvsova, se film och sova lite till. Sǻ har våran dag sett ut. Och det har varit jätteskönt! Det behövs verkligen en helt lugn dag med jämna mellanrum för att orka bra.

Och på tal om orken. 
Är det någon som testat på någon slags detox som fungerat bra och som inte varit så speciellt dyr?
Vi har funderat på att testa C9 som verkar vara i den billigare sorten och också fungerat bra. Men hmm, det är svårt att "välja"..
Detox fungerar väl som utrensing av gifter i kroppen som tar upp en massa ork och håller extra fett på kroppen. Om jag förstått det rätt också så skulle den ge ett bra "startskott" för att orka hålla sig ifrån all skräpmat, godis, chips m.m. Och det är definitivt något som jag skulle behöva få under "kontroll". Om inte för något annat så för ryggens skull, jag får en sån himla värk i den när jag äter en massa "skit" och orken hamnar på botten av botten. Inte skoj. Känner bara hur kroppen har fått nog och börjar strejka av alla gifter man har i sig.

I C9 används mest Aloe Vera produkter för att rensa kroppen på gifter.

Någon slags detox ska det bli men jag är helt lost med vilken.

torsdag 12 november 2015

Bästaste och duktigaste blivande mamman!


Bus - Lolli har landat litegrann för tillfället igen. Hon har varit sig lik de senaste dagarna och det har gått att jobba som vanligt. Och det har varit superhärligtkul! 
Jag får helt enkelt ta henne vid hand de dagar hon har "pms"/"dräktighets - hormonrubbningar", det är inte värre än så. Vid hand så kan hon ändå bete sig någorlunda normalt och det går att jobba henne. Så istället då för att jag sitter upp och försöker jobba henne då hon är sådär hyper och jag kanske "förstör" mer än vad jag hjälper henne, så då jobbar jag henne vid hand istället.
 De dagar hon är helt med och står med alla fyra hovar på jorden så är hon världens lugnaste och harmoniskaste.

Red bara runt jättelätt i skritt och trav med henne igår. Öppnor, slutor och övergångar lite här och där. Och när hon är sådär som hon är vanligtvis, lugn, uppmärksam och så stadig i sin balans så sitter jag bara med flinet upp till öronen - hon är så megahärlig på alla sätt och vis. Och så var hon igår. <3 Bästaste Lolli! <3

I slutet av november skall hon på 6månaders kontroll, alltså på ultraljud för att se så allt är ok med både henne och bebben i magen! Så spännande! :D

onsdag 11 november 2015

Vettskrämda i nattmössan

Puuhis skrämde nästan vettet ur mig igårkväll.
Jag skulle sätta natthöet till hästarna när jag kom hem. De var förvånansvärt lugna. Ingen gnäggade eller vandrade omkring i sina boxar. 
När jag hämtade deras höpåsar så snubblade jag över morotssäcken som låg halvt utspriden över golvet. Hmm, tänkte jag, där hade jag inte ställt den senast.. Vem har varit och rotat här? 
Jag satte hö åt Lolli först och hon började äta lugnt. Sen hämtade jag Puuhis natthö, men när jag ska ta upp hans boxdörr så märker jag att den redan står öppen, men ingen Puuhis finns innuti boxen.
Jag ser mig omkring men ser ingen häst runt stallet. Jätteskoj, jätteskoj att börja försöka hitta en häst mitt i mörka natten.

 I panik ringer jag David och säger att Puuhis är försvunnen och att han måste komma och hjälpa mig leta. Jag tar Puuhis grimma, en ficklampa och ett par morötter med mig och springer iväg längs vägen. Jag hann springa 30m när jag hörde ett glatt gnägg från våran gräsmatta vid huset. Och där står han ju hela Puuhis och ser grymt nöjd ut med sig själv, full med morots och grässlajm runt hela trynet. Jag drar en lättnadens suck. 
Puuhis var helnöjd med att komma in i stallet igen och började lugnt äta sitt natthö. Och det är så typskt honom, att inte bry sig destomera än om m a t. ;)

Troligtvis måste någon av oss ha glömt att stänga hans boxdörr ordentligt och när han har knuffat på den och den har öppnats så har han ju förståss gått ut. 
Det förklarar ju varför morotssäcken låg utspriden över hela golvet.. ;) Får man inte mat, då man vill bli serverad, så ser man till att servera sig självt istället.
Rysligt uppjagad och rädd hann jag bli. Och David fick jag uppskrämd mitt i nattmössan också.. ;)

måndag 9 november 2015

Resten av "Horror veckan"

Jag trodde att det kanske inte skulle kunna bli mycket "värre" förra veckan. ;)
Meen... I fredags omkvällen så körde jag sönder Davids bil också. Visserligen inget farligt, nummerplåten och ena lamppan fick stryk men visst känns det bedrövligt ändå.. Så himla onödigt. Tur att både jag och David inte har några skönheter till bilar precis..

Nej, nu tror jag att ja håller mig till cykeln ett tag.. Hur fick jag ens körkortet?

Helgen har spenderats på hoppdomarskolning i Socklot. 
Roligt då det blev ordnat hitåt och dessutom på svenska! Kul också att vi var så många på skolningen, det blir många nya domare till pampas ;)

Jättebra lärare var det och jag tyckte att det till och med var riktigt intressant att sitta och höra på. Jag brukar vanligen inte orka höra eller läsa på en massa regler och saker.

På lördagen gick vi mest igenom allmänna regler, hoppregler, paragrafer, räknar ut banans maxlängd och maxtid. På söndag hade vi två teoriprov på allt det vi gått igenom med regler, banupplägg, paragrafer osv. Jag trodde själv att jag hade fått allt för många fel i provena och att jag inte skulle bli godkänd. Jag var alldeles för osäker med en del av svaren. Både jag och David hade lite gett upp hoppet på att vi skulle bli godkända.
Men tydligen trodde vi fel för vi fick båda två godkänt i båda teoriproven! Yayy! :)
Då har vi bara det praktiska kvar, vi ska vara med och "vara domare" på 6 hopptävlingar och minst en av tävlingarna bör vara på nationell-nivå. Först då så är vi "riktiga hoppdomare".

Fattar inte riktigt ännu att jag fick godkänt med min otur denna vecka, haha!


Hyväksytty! Woopwoop!

Nåt annat som är skojsigt är att Puuhis ska börjas sättas igång smått igen. Han har varit så öm med sina hovbölder att det har inte varit någon slags vits med att försöka jobba honom. Men nu börjar han vara såpass mycket bättre och "normal" att man kan börja jobba honom igen. :)


Söpisen! <3

torsdag 5 november 2015

På repeat


Sjuklingen


Söta, stora och snälla Puuhis! <3

Not my day, not my week.

Vill ha semester från allt.

Det räckte ju inte med att Puuhis haft sina små revor som jag oroat halft ihjäl mig på, utan han har också haft hovböld. Och inte bara i en hov utan i två, en fram och en bak. Inte konstigt att han har varit småunderlig den senaste veckan. I tisdags blev de öppnade och nu har vi gjort desinfektionspaket av hans fötter och hoppas på att det reder sig. Igår ännu gick han dåligt men redan idag så går han mycket bättre. Håller tummarna.

Om vi ändå är inne på negativa händelser så kan vi ju lika bra fortsätta.
Lolli har denna vecka varit heelt hyper hysterisk. Och jag orkar inte.. ;)
Vet inte alls vartifrån detdär kommer ibland. Hormoner? Väder? Vaknat på fel sida? 
I alla fall så skulle jag bara vilja hoppa av henne och lägga mig i närmaste dike och gråta, det känns inte alls bra att ens försöka jobba med henne när hon är sådär. Hon tror typ att hon är en islandshäst korsat med nån travhäst som har som livs uppgift att göra så mycket "spanska ridskolans konster" som möjligt uppe i luften. Suck. 
Jo, hon e ju bara en "bebis" ännu egentligen, men inte ens sådär hyper var hon när hon blev inriden.

Nåt mer negativt som jag vill tjata om?
Jodå. Körde ju sönder bilen i måndags också. Jag körde i misstag uppefter ett staket längs vägen och
hela halva höger sida av bilen är uppriven och plåten helt förstörd. Men det gick bra, jamenar det skulle ha kunnat gå värre. 
Dagen efter så körde någon i min färdigt destroyade bil vid jobbet så nu är den ännu vackrare. Yayyyyyy
Vi som hade tänkt innan jag ens hade kört sönder den själv att vi kanske skulle ha fått fixat den ännu en gång till så att den går att besikta igen, men njae, jag tror att vi bara kör den direkt till skroten istället, det är mer lönsamt.

Ja och så ska vi ju inte glömma skolan också och alla dessa uppgifter.
Det blir bara mer o mer uppgifter och invecklade med flera tusen ords inlämningsuppgifter. Och varken tiden eller framförallt orken räcker inte alltid till att göra dem.

Är det månne någon som är lite bitter och trött idag? Nej, såhär känner jag och är jag väl alltid.. Haha.