torsdag 29 september 2016

Torsdag

Var och hämtade hem min reserverade bok ifrån biblioteket efter jobbet idag.
Wihooo, ska bli riktigt spännande och roligt att sätta sig ner och läsa den!
Det är fortsättningen på James Oswalds deckarserie. Dock är det lite bittert att jag först nu inser varför jag inte har riktigt hängt med i böckerna tidigare.. Jag har ju tagit dem i fel ordning.. hups.




Höll två lektioner på eftermiddan och trots spöregn o kalla vindar så fick vi vara hur nöjda som helst! Många stora positiva förändringar sen senast och ekipagen blir bara starkare o bättre - jättekul!
Åkte sen iväg för att gå och kolla när J jumpade några skutt med Lolli i manegen. 
Jag stod mest bara och småfnissade över hur löjlig Lolli kan vara! Hon ska så överdriva och ta lite extra skutt hit o dit, pipa o ha sig så snart hon inser vad det är hon ska göra. Tönten, men riktigt härligt att se hur hon börjar bli sig självt igen! <3

Sen vet jag inte vad som riktigt hände, men på nåt sätt så bestämde jag mig för att näe jag vill nog testa ta ett litet krysshopp med henne, behöver inte alls vara nåt stort, men nånting - jag ville så gärna sitta o känna henne när hon riktigt är sådär sig själv - det är så himla länge sen de nu.
Så.. jepp, det hände.
Det är nästan på pricken ett år sen jag sist "hoppade" över huvudtaget och då var det med Lolli.


Wihiii, det var superkul tyckte både Lolli & jag! :)
Kanske inte det smartaste jag har gjort, igen, men vi tog det riktigt lugnt och Lolli fattade att hon hade "halv-invalida" matte på ryggen som hon måste vara rädd om och tog det riktigt piano. Anyway, dumt eller jättedumt gjort, så var det jätteroligt och gjorde gott för humöret! :)


För typ 1 år sedan, vi hoppade 80 och sen våran första 90 bana borta.

onsdag 28 september 2016

Lollsan

Fab stalldag igår - när man bara ska stå och hålla lektioner så går det helt bra - skorna hålls nästan rena.. ;)
Yep, igår höll jag lite lektioner på kvällen - och det är lika kul som vanligt!
Pinade sedan min kropp en stund.
 Benen och ryggen fick kämpa lite igen, och aj, det känns av idag.. 
Tränade lite likadant idag också, men en aningens lugnare. Förhoppningsvis så hjälper det lite emot träningsvärken och all annan smärta. Ska i för övrigt "äntligen" till reumaspecialisten på fredag. Nervös är bara förnamnet.

Åkte iväg och red Lollsan en liten stund på förmiddagen idag!
Jättehärligt att få sitta upp på favoritryggen och ta en lugn skrittrunda i skogen <3 Red en kort stund på åkern efteråt, där jag lite skumpade runt på henne i trav igen och det var sååå roligt - verkligen! 




Hon är nu redan så mycket mera muskelrund i kroppen och bärig än vad hon var för en månad sedan! Jätteroligt att se och att känna :) 

tisdag 27 september 2016

Härliga bilder!

Foto: Jenny Sulkakoski
 
Foto: Jenny Sulkakoski

Foto: Jenny Sulkakoski

Foto: Jenny Sulkakoski

Foto: Jenny Sulkakoski

Foto: Jenny Sulkakoski

Foto: Jenny Sulkakoski

Foto: Jenny Sulkakoski

Härligaste lilla Lollsan med duktiga Jolinn på ryggen! 💖😍🐴✨💎
Alla foton tagna av Jenny Sulkakoski! 🌟

måndag 26 september 2016

Världens lyckligaste!

På bilden så sitter jag och skrattar åt mig själv, haha - kunde inte tro att det var sant att jag släppte några glädjetårar över att få skumppa runt lite på bästaste Lollsan! <3

Får bara inse fakta. 
Igen en gång.

Jag har världens bästaste lilla grålle-pålle! 
För mig i alla fall.
Hon får mig alltid, no matter what, på så himla gott humör! Jag kan ibland vara så urled, pisstrött, vrålhungrig, uppstressad, arg osv, men så fort jag har börjat pyssla på med henne, så släpper allt sånt. Hungern försvinner, energin kommer tillbaka, humöret blir snabbt på topp och jag är hur lugn som helst igen. Hela jag får ro, på nåt riktigt konstigt sätt och jag kan pyssla opå med ett stort leende på läpparna.
Jag vet inte hur, men hon ger mig så himla mycket glädje och energi! <3
Det är nästan så att det är lite löjligt rentutav..

Hon var sig såå lik idag!
Såhär har hon inte varit sen betäckningen..
Hon bjöd hela tiden ut sina pussar, lade huvudet på sned för att bli kliad under hakan och ville stå riktigt nära hela tiden och bara få all den uppmärksamhet som hon bara kunde få. Hennes ögon var så fulla av energi, en såndär riktigt typisk Lolli-hyper-bus energi. Och det var så härligt att se att hon håller på att bli sitt riktiga jag igen! <3 

Jag har ju haft lite tankar på att ev sälja henne..
Hon är ändå en liten ponny och jag har inte på så sätt "lika stor nytta" av henne som jag har med Puuhis som är en stor häst. Jamenar, det finns helt säkert nån liten ponnyryttare som skulle behöva världens snällaste o trevligaste lilla tävlingsponny, som skulle på så sätt ha mycket mera nytta utav henne än vad jag kanske har, tävlingsmässigt mest. Men jag vet sjutton inte hur jag skulle kunna sälja henne..
Hon ger mig för mycket glädje och motivation för att jag ska kunna göra nåt sånt huxflux nu bara.
I'm a weak and an egoistisk person, yes I know..
Men jag behöver och vill ha henne..
För att komma igång med min ridning ordentligt igen, för att träna och hålla motivationen och glädjen i detta. Det är hon alldeles super för mig att göra! Hon är en sån glädjespridare, så det finns inte! <3

Så vi får helt enkelt se vad som händer senare..

Kanske jag tränar och utbildar henne vidare, efter att jag har kommit igång på riktigt igen och säljer henne nåt tag sen senare ifall den rätta ponnymänniskan dyker upp?! 
Hmm, det återstår att se.. 
Jag drömmer nog om det att hon ska kunna göra nån annan liten människa minst lika lycklig som hon har gjort mig och kunna hjälpa och lära dem vidare, nån dag. Men det är nån dag.

Hursomhaver så är jag idag, världens lyckligaste ponny-ägare och så vill jag att det ska stanna ett bra tag till! <3

Isakas Petite Fleur - Foto: Jenny Sulkakoski


tisdag 20 september 2016

Kul!

Hippson publiserade igår en artikel där var de hade intervjuat Anna Kilpeläinen. ( Läsvärd artikel!! Med viktiga saker att beakta i träningen! )
Förra veckans torsdag så var jag ju på hennes föreläsning - den de turnerar runt med i landet. Och i fredags var jag på Minna Tallbergs föreläsning.

”En avslappnad hästmun berättar väldigt mycket”

Anna Kilpeläinen är ridinstruktör, djurtränare och föreläsare – verksam i vårt östra grannland. Nyligen skrev hon en artikel om kontakt med hästens mun, som har delats och diskuterats massivt både i Finland och utomlands. Här ber vi henne utveckla sina tankar.


Hej Anna! Du har skrivit en uppmärksammad artikel om hästens mun och om korrekt kontakt, berätta.
– Ja, artikeln blev väldigt populär, den har lästs nästan 30 000 gånger. Det verkar vara ett ämne som diskuteras väldigt mycket världen över. Munnen, dess uttryck och mimik, är en viktig del av hästens signalsystem. Att observera munnen, som en del av det övergripande beteendet, ger dig en chans att upptäcka och identifiera vad hästen upplever och känner.   
– Jag har tänkt på att hästens ”munbeteende” sällan beaktas speciellt mycket. I början av min karriär fick jag knappt någon information om det alls. De kunskaper jag delar i artikeln kommer från iakttagelser jag har gjort under decennier – och erfarenhet jag har samlat på mig genom träning, clinics och litteratur. När jag lär ut ridning finns det inte hur mycket tid som helst till att förklara alla detaljer, därför tänker jag att det är nyttigt att skriva ner sådan information i artikelform.
– När du läser regelboken för dressyren, vars första version skrevs för nästan hundra år sedan, är det tydligt att hästens mun är en fundamental del av föreskrifterna. Det är väldigt viktigt att också dagens ryttare förstår ämnet och hur avgörande det är.

Din poäng i artikeln är att munnen, specifikt, avslöjar kvaliteten på ridningen. Kan du förklara hur du menar?
– En avslappnad mun berättar väldigt mycket. Hästen måste kunna lita på stabiliteten och precisionen i ryttarens hand för att den ska kunna hålla munnen avslappnad under ritten. Då fodras väldigt bra balans och kontroll av sätet hos ryttaren. Handen måste kunna följa den naturliga rörelse hästens huvud och hals gör i skritt och galopp. I trav är huvudet mer stilla. Det här kräver god elasticitet i handen, i samverkan med balans i kroppen. Under tygeltaget ska handen kunna behålla samma kvalitet och stadiga kontakt – utan att dra eller rycka.
– Dessutom berättar den avslappnade munnen mycket om hur hästen använder sin kropp. När den är genomsläpplig och kan lita på sin balans, då kan den också använda munnen och nacken avslappnat genom övningarna. Spänd rygg eller stela bakben gör att mun och nacke blir spända. En låst eller stel häst kan ofta böja på halsen, men inte slappna av i nacken eller i munnen.
– Käkleden är riktigt intressant i sig själv. Det finns väldigt mycket nerver här, om hästen tappar balansen blir käkleden genast spänd. Det betyder att en avslappnad käke är ett viktigt tecken på god balans.
  Som ryttare, hur känner jag att kontakten är korrekt?
– God kontakt är som ett behagligt sätt att gå hand i hand. Inget dragande eller ryckande, men en trivsam och följsam guidning. Du kan även jämföra det med att dansa med någon. Båda parter måste öva på många saker – kroppskontroll, koncentration, uppmärksamhet, balans, avspändhet med mera.
– Kontakten bör vara permanent, stadig, elastisk, symmetrisk och behaglig. Den är lätt, men lätthet är något som är lite svårt att beskriva. I kontakten handlar lättheten om att det inte ska finnas något som gör någon av parterna stel, oflexibel, obalanserad eller öm.
– Hästen ska följa kontakten steglöst, den ska inte undvika den genom att gå bakom hand eller genom att gå emot bettet. När ryttaren ger mer tygel ska hästen villigt stretcha mot kontakten som öppnar dess ram, nacken och hela överlinjen rundas, öppnas och tänjs framåt.
– Det är viktigt att se att vinkeln vid strupen vidgas, stretchen ska komma från hela kroppen och börja i bakbenen. Stretchningen mot bettet ska sedan finnas där också i mer samlade rörelser och i högre form.
  Och från marken, hur ser jag detta?
– När hästen inte är bekväm med kontakten kan det förändra dess beteende på flera sätt. Men för att kunna se tecknen på spänningar behöver du veta hur din häst ser ut och beter sig när den är avslappnad. Känner du igen gesterna och beteendet hos en avslappnad och nöjd häst kan du också avgöra när beteendet ändras mot spänning och obehag. Ibland är en häst spänd under all ridning. I sådana situationer är det klokt att först titta på hästen i hagen, när den äter gräs eller leker med andra hästar. Då ser du den när den är avslappnad och har ett beteende att jämföra med.
– Alla hästar visar ibland tillfälliga tecken på obehag under träning, orsakerna kan vara helt normala. Men det är väldigt viktigt för hästens välfärd att lägga märke till kontinuerliga tecken på stress och ängslighet. När hästen känner obehag kan den visa det på olika sätt, vilket kan läsas av runt munnen. Hästen öppnar sin mun, krampar med käkarna, spänner läpparna, slår med sin läppar, lägger tungan över bettet, tar ut tungan, gnisslar tänder, grimaserar etcetera. Den kan också lägga huvudet på sidan, ta upp eller ner det, slänga med huvudet eller nicka mot bringan för att undvika obehag i munnen.
– Du behöver också titta på det övergripande beteendet. Problem med kontakten kan visa sig i symtom som att öka farten, sakta ner, stelhet i kroppen, slag med svansen, vägran att röra sig, att dra eller rusa mot kontakten, krokighet med mera. 

Vissa ryttare försöker maskera problem med kontakten genom att dra åt nosgrimman. Vad är faran med det?
– Det är känt att en för hårt spänd nosgrimma kan skapa fysiska problem som sår och skador, när vävnaderna inuti hästens käkar pressas mot de skarpa kanterna på tänderna. Dessutom har det visat sig att en hårt åtdragen nosgrimma orsakar stress hos hästen. På lite längre sikt kan det bli skador på underliggande vävnader och nerver.
– När det kommer till träning är ett problem att en tight nosgrimma gör det svårare att studera hur hästen beter sig med sin mun. Alltså att se de signaler som är väldigt viktiga att kunna avläsa för att utvärdera kvaliteten på ridningen och träningen. Sådan information hjälper ryttaren att bli skickligare och att nå den nivå där hästen kan slappna av i sin mun. Hästen måste desensibiliseras till bettet och kontakten gradvis, och med behaglig kontakt. Den måste kunna lita på kontakten och förstå vad ryttaren ber om. Med bra träning behöver du inte spänna åt nosgrimman.
– Det sägs ofta när man pratar ridning att hästen ska acceptera kontakten. Det är absolut sant, men betyder det att hästen måste acceptera vilken kontakt som helst? Min tränare Colonel Christian Carde har föreslagit att man ibland skulle plocka bort nosgrimmorna i tävlingsdressyr, eller ge extra poäng till tävlande utan nosgrimma. Utan nosgrimma skulle det vara väldigt lätt att se hur kontakten fungerar och vad hästen tycker om den.

Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund?
– Jag är ridinstruktör med kandidatexamen i pedagogik och har arbetat på ridskolor i 20 år. De senaste åren har jag dock främst jobbat som tränare med privatelever och med att träna hästar. Jag håller även föreläsningar runt om i Finland om ridning och hästträning. Speciellt är jag intresserad av hästars beteende och hur de lär sig saker, samt av ryttarens sits.
– Som instruktör drivs jag av att förstå ridning och hästträning på djupet. Den viktigaste läraren för mig, framför allt i dressyr, har varit Colonel Christian Carde. Han är fransk tränare och ryttare, som har varit olympisk coach för Frankrike och försteryttare på världskända Cadre Noir. Carde har hållit clinics i Finland sedan 2003 – jag har ridit på dem och har organiserat clinicsen under många år. För Colonel Carde är kvaliteten i kontakten, och hur händerna används, en av de viktigaste faktorerna i träningen.
– En annan person jag har följt och arbetat med i över tio år nu är Tuire Kaimio, som tränar till exempel djurskådespelare och har skrivit flera böcker om hästars och hundars beteende och träning. Vid sidan av hennes expertis som tränare har hennes kunnande om djurs känslomässiga tillstånd, hur stor roll dessa spelar i träningen samt hur man upptäcker smärtrelaterade beteenden, betytt väldigt mycket för mig.

Du har jobbat med något som kallades ”The Equine Welfare Tour” i Finland. Vad var det för projekt?
– Finska ridsportförbundet har ett tema för 2016 som är hästens välfärd. Som del i detta har vi turnerat i landet med föreläsningar om den senaste forskningen vad gäller hästars beteende, inlärning och så vidare. Föreläsningarna har varit väldigt populära och har besökts av över tusen hästmänniskor.
– Gruppen som höll i föreläsningarna var jag själv, Tuire Kaimio, Minna Tallberg och Mintti Rautioaho. Vi är alla professionella djurtränare, vilket är en ganska ny examen i Finland. För att klara den måste du ha lyckats träna minst två arter, du ska ha använt flera olika träningsmetoder och ska enbart ha tränat med etiska system – utan rädsla eller smärta hos djuren.

Källa:  http://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/en-avslappnad-hastmun-berattar-valdigt-mycket.htm

måndag 19 september 2016

Med en podd i öronen är allt möjligt

Cykel dag igår för min jobbiga kropp.
Har hittills hållit mig till mina 3km rundor ungefär. Och jag tänkte att det får bli nån liknande längd på denna men lite andra vägar och kanske tillochmed lite längre också..!

Så i med hörlurarna, på med Ted & Kaj's podcast och sen trampade jag iväg.
Vädret riktigt lagom och härligt.
Länge sen min kropp har kämpat med mig sådär bra så jag fortsätter lite längre.
Och på nåt konstigt sätt så var jag så fokuserad på hur jag trampar och på podcasten att jag inte tänkte på hur lång rundan sist o slutligen blev.. Och när kroppen inte sade speciellt mycket emot heller så då gick det ju av bara farten.

Hela rundan blev hela 20 fucking kilometer.
20.

Jag ba what, är detta möjligt?
Jag har ju inte ens ont dan efter - bara lite träningsvärk i knäna.
Men tydligen, det var möjligt. Jag gjorde det och jag överlevde.
Wihoo haha!
Nej, men det var faktiskt överraskande kul att det gick och att det gick sådär bra ändå! :)
Hoppas det fortsätter i samma stil, för detta var faktiskt kul! :D

Ska och ta en massa prover imorgon inför reuma-specialist-läkar besöket på onsdag.
Kommer att bli riktigt skönt att få en mera tydlig bild på hur läget är i ryggen och hur det ska göras med medicinering, träning och användning - vad går och vad går inte. Men lite nervös är jag ju allt.
Nervös för att jag ska få höra det jag befarar och känner. Men det får vi ta då. En dag och ett problem i taget. Punkt.

 

fredag 16 september 2016

Fullt upp typ

Denna vecka har gått i ett huj, har inte alls hunnit med! 😅
Höll flera lektioner i tisdags på eftermiddagen och efter den allra sista åkte jag iväg på en halvtimmea simmning/gympa. Och det var helt amazing hur skönt det var för knäet och vristen att röra på sig vattnet! 🔝🏊✨
Men aj.. Höften gav upp nästan med detsamma.. 
Hann simma 50m lugnt, när det började bränna till riktigt ordentligt i vänstra höften. 😖 Blä,blä och åter blä. Jag är fången i en trasig "gammal" kropp, känns det som..

Kämpade på med olika övningar och varvade med lite vanlig simmning emellanåt. Måste ju bara försöka och se om det blir nå lättare småningom! 💪
Sammanlagt så simmade jag mig igenom 500m (wow med tanke på min kropp) + flera "gympaövningar". Ska försöka åka och gympa kroppen i vattnet sådär 1-2ggr i veckan - åtm så är det ju skonsammare för knän och vrister.

I onsdags hade vi jättevackert väder och varmt var det dessutom! ☀️
Red en häst på morgonen - wihii va skoj! 🐴✨👏 Och underligt nog så var inte kroppen öm efter tisdagens simmning - yes! 🌟 Och det gjorde ju att det gick ännu enklare än sist att rida, lite smärta i vristen fanns ju men det kan jag leva med! 😌 Jobb på eftermiddagen och höll en lektion sen på kvällen! 

I torsdags åkte jag till Kokkola redan från morgonen.
Skulle på  "Hevonen - Käyttäytyminen, oppiminen ja kouluttaminen" - föreläsning för Anna Kilpeläinen. Intressant och nyttigt med föreläsning på finska! 😄
Den 17.11 så håller dom också en anatomi och biomekanik föreläsning som ska bli riktigt intressant att åka på! 🙌🐴

Jobbade lite därimellan och så åkte vi iväg till Korsholm igårkväll på ytterligare än föreläsning. "Hästens välbefinnande" med  Minna Tallberg. Denna föreläsning gick på svenska! Dock så var det lite bittert att det var nästan precis samma föreläsning  som i torsdags men på olika språk och lite annat material/upplägg. 😁 Men man fick ju mycket material på båda språken i alla fall! ☺️

Nu väntar lite lördagsjobb och sen tar jag helg en liten stund! 👏

tisdag 13 september 2016

Home

Har haft det riktigt trevligt och skönt på resan! Trots att vi inte fick det bästa vädret med oss!
Lite väl intensivt blev det då man vill hinna med allt och se så mycket som möjligt på en sån kort tid, men det är bara att ta igen sig här hemma nu istället.

Lahnajärvi - 10.9 2016

Har fotat en heel massa bilder under resans gång som jag, vid nåt tillfälle när det finns både tid och lust, ska kolla och redigera igenom. Borde också (på tal om bilder) få satt in en beställning på kort ifrån ifolor så att man skulle ha att sätta i riktiga fotoalbum istället för att alltid bara dumpa dem på en minnepinne..

Denna vecka ser annars riktigt spännande ut..!
Ska, som det ser ut nu, bl.a på tre kurser i slutet av veckan.
And yep, it's hästrelaterat! Så det ska förhoppningsvis bli riktigt intressant, motiverande och givande! :)

torsdag 8 september 2016

Semester!


Väskan är packad och vännerna samlade! Nu åker vi iväg på en liten mini semester och roadtrip upp till våran stuga i norra Sverige! 🚗 Wihooo!
Ska bli riktig riktigt härligt! 😊 

Var till naprapaten och å hälsade på Puuhis igår! 
Kotorna hade tackolov inte "blivit flyttade" men alla muskler hade totalt krampat ihop och var sten skarpa.. Nå hellre det. De går ju ändå "snabbare" att reda upp och är mindre smärtsamt. Knäet fick även grönt ljus för att börja användas mera! 👏 
Sen blev det lite myspys puss- och morotskalas med Puuhis! 😘


tisdag 6 september 2016

Roligt

Har hållit två riktigt lyckade och roliga lektioner ikväll.
Att jag dessutom kunde rida en liten stund och inte kände nån direkt smärta i benet gjorde ju inte precis det hela sämre! :D

Saknar Puuha-fisen.. <3

 Imorgon är det äntligen naprapat-dax!
Känner verkligen att det kommer lagom passande nu när man har hunnit börja röra på sig lite mera igen, men samtidigt så har man inte hunnit börja anstränga sig heller. Har varit lite tveksam till att veta när man kan börja "anstränga" ryggen  och har då inte gjort mera än nödvändigt eftersom ryggen och kotorna neri fick sig en ordentlig smäll (igen) och när det ännu till stängde av känseln för en liten stund ifrån höften ner också..
Sen så är det ju också svårt att veta hur pass mycket skoliosen och reuman påverkar detdär i ryggen..
Nå, hursomhaver, blir riktigt bra med ett naprapat besök imorgon!
Har lite andra saker som jag borde få uträttat i Kokkola imorgon också innan jobb sååå, tänkte att jag ska ta o passa på och åka o krama om Puuhis en liten stund också.. ;) <3

Flera favoriter!

Vihmori. Foto: Moa Stenhäll
Vihmori. Foto: Moa Stenhäll
Natalie. Foto: Lola Nylund
Vihmori. Foto: Lola Nylund
Vihmori. Foto: Lola Nylund
Natalie. Foto: Moa Stenhäll
Natalie. Foto: Moa Stenhäll
Vihmori. Foto: Lola Nylund
Natalie. Foto: Moa Stenhäll/Lola Nylund
Vihmori. Foto: Moa Stenhäll/Lola Nylund
Natalie. Foto: Moa Stenhäll/Lola Nylund
Vihmori & Natalie. Foto: Moa Stenhäll
Natalie. Foto: Moa Stenhäll/Lola Nylund

Finally!


Änteligen har jag fått skaffat mig en lite bättre dator!
Inte en dag för tidigt.
Hur skönt är det inte att kunna sitta och skriva uppgifter utan att datorn stänger av sig själv var femte minut och allt du har hunnit skriva, raderas gång, på gång, på gång..?

Jättskönt kan jag informera!
Det jag inte förstår nu är varför jag inte har gjort dethär tidigare..? Haha!

måndag 5 september 2016

2012 - 2013

När jag ändå håller på och kollar igenom gamla goa favoritbilder från förr..

Vihmori. Foto: Julia Lassfolk
Natalie & Vihmori
Foto: Julia Lassfolk


Natalie. Foto: Moa Stenhäll/Lola Nylund
Vihmori. Foto: Moa Stenhäll/Lola Nylund
Vihmori. Foto: Lola Nylund
Natalie. Foto: Lola Nylund
Natalie. Foto: Moa Stenhäll.
Vihmori <3
Natalie. Foto: Moa Stenhäll/Lola Nylund
Natalie. Foto: Moa Stenhäll/Lola Nylund
Vihmori. Foto: Moa Stenhäll
Vihmori. Foto: Moa Stenhäll
Vihmori. Foto: Moa Stenhäll